Hur lång är en långpromenad?

Det frågade jag och Elin oss själva inför planeringen av lokala kennelklubbens allmänlydnadskurs. När man säger att hunden får en långpromenad, vad menas då egentligen? Elins erfarenhet var att detta med långpromenad betydde väldigt olika saker för olika människor.

Gårdagens promenad för mig och tjejerna får nog under alla omständigheter räknas som en långpromenad. Vi spatserade runt i fyra timmar mitt på dagen igår. Vi började i stadsskogen, för trejde gången under en vecka och fjärde totalt under hela tiden vi bott här. 
På hemvägen hämtade jag cykeln från Svantes jobb och cyklade hemåt mot Sundby Park. Där mötte vi Anna och Dino ( se Dino- Grandmaster Flash på swaara.se) och promenerade en stund till í skogen här på ön.

Imorgon sätter jag mig med tjejerna på tåget till Kiruna. Just nu ska vi ta en till promenad med Dino.
 
På bilden gosar lilldagmatte Vicky med tjejerna när vi promenerade med Vicky och hennes mamma Carina i början på veckan!



Vi hörs när vi kommer tillbaka!

Dagen som var kort och lång på samma gång

Idag tog vi oss upp ovanligt tidigt för en söndag för att skjutsa husse till jobbet.
När vi ändå hade tagit oss till andra sidan stan gick vi milspåret i stadsskogen. Det var skönt att vara ute på tidiga förmiddagen. Ljust, svalt men milt och ganska lite joggare och annat folk på stigarna.

Det är synd att stadsskogen ligger så långt bort. Jag skulle gärna gå där oftare men tycker att det känns så tokigt att åka med bilen för att gå en promenad. Då kan man ju lika gärna gå dit man ska!

När vi kom hem åt jag frukost och sen var det ganska snart dags att packa väskan för Myras första skoldag. Ja, lillfröken har alltså börjat på valpkurs hos Din hund och du, här i Strängnäs.
Jag var rädd att Myra skulle vara mycket äldre än alla andra men de flesta var iaf. mellan 6-8 månader så det var ingen enorm skillnad som om de skulle varit 2-3 månader.

Dagens övningar klarade Myra med glans, i läxa fick vi att träna passivitet ("ryggsäcksövning"), sitt och ligg (en läxa vi gott kan ägna oss åt, trots att en ettåring vet vad det betyder är det inte säkert att hon vill göra det på en våt grusplan) och några kontaktövningar.

Jag trodde nog inte att Myra skulle kunna hålla kontakten med mig när det fanns så mycket störningar i form av andra hundar men det gjorde hon jättebra. Min stjärna! Inte ens när instruktören provocerade och försökte störa vände hon sig från mig!  *stolt matte*
Nästa gång ska vi träna lösträning och inkallning, jag hoppas Myra är på sitt bästa humör och visar alla hur duktig en vinthund kan vara! Men vid det tillfället så kommer hon direkt från en 19 timmar lång tågresa så om hon ens orkar stå upp får man vara glad.

Nu ska jag lägga mig och sova, jag ska provjobba som tidningsbud inatt. Den fattige har inte råd att vara kräsen, så är det! Tjolahopp!

Vänner igen

 

För några veckor sedan rök faktiskt töserna ihop ordentligt. Min gissning är att Myra fick nog av Lines tyrannvälde och tillslut visade att hon faktiskt var starkare och kunde vara jävlig hon också.
Tjejerna var inte glada på varandra och läget var lite spänt några dagar men de behövde nog rensa luften.
Nu känns det snarare som om de visar varandra mer hänsyn istället för trigga till upphetsning och tjafs.

 

Dagens höjdpunkt: Husse kommer hem och man får vila under en filt med honom. Gröna nunnan tittar fram.

Nillas äventyr och Myras första spår

Det här har hänt sedan sist:


Myra gick sitt första viltspår. Med stor medvetenhet om vad hon gjorde imponerade hon på matte som fick mersmak 



Svante var ute med hundarna när de nosade upp en katt i buskarna. Döm om hans förvåning när katten tittade upp med ett bekant ansikte. Det var Nilla som var ute och sprang! I ett obevakat ögonblick hade hon alltså smitit ut genom dörren, ner för tre trappor, ut genom ytterdörren och in i buskagen i skogen. Det här är inte första gången som Nilla lyckats smita och antagligen inte den sista heller. Uttrycket "som en oljad blixt" får en mycket konkret innebörd när det gäller Nillas förmåga att smita ut genom dörren.



Hundarna har lekt med sin nya dagmatte som de tycks älska gränslöst! Dagmatte Carina med familj är omåttligt populära hos tjejerna och Myra SKREK av upphetsning när vi skulle lämna av dem sist. Line, som gärna glor anklagande när man lämnar av henne, sprang istället in i lägenheten och bekymrade sig inte ett dugg för att vi skulle åka iväg. Det känns såklart superbra.
 
  


Men den absoluta höjdpunkten måste ändå ha varit fredagens spårövningar med Erika, Vippe och Tilda. Myra fick gå två lite svårare spår men tycktes inte det minsta bekymrad, hon är mycket noggrann, nu gäller det att inte ge henne för lätta spår, hon vet uppenbarligen precis vad hon sysslar med! Line är lite kaxigare och fick ett långt och svårt spår som hon klarade av med stora gester men inga direkta problem.

Tilda fick ett svårt spår då alla andra hundar stod i närheten och distraherade henne mycket. Hon fick den äckligaste klöven, den som mina hundar inte ens vill röra, men för en labbe gick det alldeles utmärkt!
Vippsson fick gå ett personspår i en främmande skog som han tycktes klara finfint och som även Myra var mycket nyfiken på.

Alla fyra hundarna fungerade mycket bra ihop och Line och Myra har hittat sin perfekta springkompis i stora pudeln Vippe! Tilda hängde kanske inte riktigt med i svängarna men tycktes kunna roa sig ändå. Läs och se mer på Erikas Voff-blogg!

Men efter så intensiva aktiviteter krävs ordentlig vila. Något som två whippettöser är mycket duktiga på.

RSS 2.0